Fredsman, våldskvinna eller inget av det?

Sitter vid frukostbordet en solig höstsöndag och läser Pelle Billings nyutkomna bok, Jämställdhetsbluffen. Jag läser sällan böcker från pärm till pärm, utan börjar med kapitlar som lockar med intressanta rubriker. Det blir en märklig känslodissonans när jag läser kapitel 6 som heter Vår tids mansbild samtidigt som datorn slumpmässig spelar Säkert!s låt, Allt som är ditt i bakgrunden. Blandningen av bilder som då dyker upp i mitt huvud blir en känslomässig kakofoni. Säkert!s låt handlar om ett överfall där jag tydligt ser en inre bild av två män överfalla en kvinna. Männen som förövarna och kvinnan som offer och ett skuldbeläggande på henne. Fullständigt förkastligt! Ett utdrag av texten lyder:

Du går genom parken
Det är inte ens natt än
Och två som går bakom springer ifatt och tar
Allt som är ditt

Du borde ha skrikit
Men det kommer inget ljud
Dom behöver inte ens hålla för din mun
Allt som var ditt

Åh, tänk om du hade gått en annan väg
Eller inte vart så korkad och gått ute själv
Du kanske hade fel kjol eller kanske gick för sakta
Det måste va' ditt fel
Det måste va' ditt fel 

Samtidigt som denna bild spelar sig i mitt huvud läser jag, i den sjätte kapiteln, vad Doris Lessing, nobelpristagare i litteratur, hade att säga om mansbilden redan 2001:

"Jag blir alltmer chockad över det ogenomtänkta och automatiska baktalandet av män som numera sitter så djupt i vår kultur att det knappt ens märks", sa den 81-åriga persisk-födda författarinnan igår.

Förvirrande minst sagt. Är det så frågar jag mig. Baktalas män idag? Jag refererar till mitt eget liv och försöker hitta exempel från vardagssituationer där män baktalas. Visst hittar jag många, jag hittar även exempel där jag själv baktalar män. Jag! Jag som anser mig vara en person som står och kämpar för jämställdhet och rättvisa. Jag upptäcker mig själv ha pratat om män som fega eller mesiga. Som om det faktum att vara man gör dig mesig och feg. Jag har talat om män som omogna och känslomässigt outvecklade pga att jag har sett individer som kränker andra utan att vara medvetna om det. Jag talar illa om män som talar illa om kvinnor. Det är då jag fattar att förändringen av mansbilden inte startar där ute någonstans på samhällsnivå eller på regeringsnivå med en utredning. Den startar vid matbordet, den startar vid stunden jag vaknar och ser mig själv i spegeln, den startar när jag möter min omvärld och hur jag uttrycker mig i mötet med andra människor.

Jag kan spendera tiden med att peka finger åt alla som talar illa om mannen eller skriva välartikulerade inlägg mot personer som baktalar mannen, men skapar det en förändring? Är det så vi skapar ett mer jämställt samhälle? Nej, jag vill ha en konkret förändring. Den förändringen startar hos mig. Hur vill jag se på män? Det är kanske är en bra fråga att börja med oavsett sexuell läggning, kön, etnicitet, religion, partitillhörighet, klasstillhörighet, musiksmak, kostval etc. Vilken bild vill jag vara med om att ge alla små barn som föds idag, den 7e oktober 2012 i Sverige? De kommer ut i denna värld utan kunskap om alla spelregler vi har skapat.
Om du fick föddas på nytt idag med den kunskap du besitter om samhället vi har byggt upp. Vad skulle du ha gjort annorlunda som barn?

Vi kanske också ska börja titta på semantiken vi använder oss av när vi pratar om saker. Senast idag läste jag i tidningen ordet våldsman. Ser ni kopplingen? Ser ni hur hjärnan gång efter gång matas med kombinationen av orden våld och man? Fredsman då? När använde ni det ordet senast? Jag har ta mig fan inte använt det någonsin, eller så minns jag inte. Våldskvinnor då? Finns dem? Kallar i en kvinna som utsätter någon för våld för en våldskvinna? Jag är otrolig snabb i min kritik till exempelvis elitfotbollen när de pratar om allsvenskan och damallsvenskan. Men inte när begreppet våldsman dyker upp i första rubriken i tidningen jag läser.

Som vanligt har jag mer frågor än svar men denna gång uppmanar jag er att kika på er egen bild av mannen. Hur ser den bilden ut, vad vill ni behålla och vad vill ni göra er av med?